Omkring sjön Chagyttai
Chagyttai är en sjö utan egentligt tillflöde och sjön saknar även avlopp. På ryska kallades sjön "Rybnoje osera" dvs. " Fisksjön". Sjön befinner sig strax norr om bergskedjan Tannu-Ola som befinner sig nära gränsen till Mongoliet. Sjön var en etapp och landmärke för de olika expeditionernas sökande efter guld och andra mineralrikedomar i de otaliga bergsbäckarna från Tannu-Ola mot Uluk-Kem eller stora Jenissei.En av dessa bäckar är Chinge, biflod till Meschegej, varifrån bland annat en meteorit hämtats till Åbo Akademi. Meschegej är i sin tur biflod till Eleges som rinner ut i Uluk-Khem eller Stora Jenissej.
B.28. Första nattlägret efter Bjelotsarsk. 28.7.1917. Fotograf Eric Lindén. (Efter ankomsten till Bjelotsarsk eller numera Kyzyl färdades Eric Lindén mot söder över steppen mot Verchne Nikolsk eller Bai-Khaak och vidare mot väster. Expeditionen leddes av Hausen och var en snabb rekognosering av trakten.)
B.31. Sojotjurta vid Nischnije Nikolsk. 30.7.1917. Fotograf Eric Lindén. (I närheten bodde guldgrävaren ingenjör Nikolai Tjernewitsch vars assistent erbjöd nattkvarter åt både Hausen och Lindén )
B.30.Sojotjurta vid Nischnije Nikolsk. 29.7.1917 Fotograf Eric Lindén. (Platsen ligger mitt emellan Bai-Khaak och Eleges vid foten av Tannu-Ola .)
B.33. Bifloden Eleges vid foten av bergskedjan Tannu-ola. 1.8.1917. Fotograf Eric Lindén
B.35. En sojot på besök i lägret. 1.8.1917. Fotograf Eric Lindén. (Platsen är i Tannu-Ola nära Eleges. Tuvanerna var pålitliga , ingen oroar sig för hagelgeväret som lutar mot trädet.)
B.40. Floden Seilikem i Tannu-Ola. 5.8.1917. Fotograf Eric Lindén. (Är med stor säkerhet den biflod till Eleges-floden som inmutades för guldutvinning. Seilig-khem hittas på kartan söder om Eleges. Inmutningen bestod av övre och nedre Sejlju-kem. Chinge floden inmutades också. Shivilig-khem som befinner sig rakt söder om Chagyttai sjön högt uppe i Tannu-ola bergen är en annan bäck. I Geologiska museet i St.Petersburg finns ett stenprov taget från denhär bäcken)
B.41. Floden Seilikem överskrids. 5.8.1917. Fotograf Eric Lindén..
. C.48. Hästarna simmas över Kha-Khem vid avfärden från Hlebnikova. 1.8.1917.Fotograf Gunnar Pehrman. (Troligen Thord Brenners första expedition mot sydväst)
D.23. Från övre Bil-bei. 2.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede. (Bil-bei är en biflod till Kha-khem från sydväst och utmynnar mittemot huvudkvarteret Hlebnikova)
D.24. Från övre Bil-bei. 3.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.167. Bren,första inmutningsstället. 4.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.25. Sojoter från Bren-dalen. 4.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.26. Granitpiggar vid Bren (Buren-Aksy) 4.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.27. Bren vid Baiengol. 4.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.27. Bren-dalen vid Baiengol. 4.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.29. Vy från Bren 5.8.1917 Fotograf Kenneth Wrede.
C.49.Sojot med kikare,vid läger invid Bren. 5.8.1917. Fotograf Gunnar Pehrman. (Brenner övervakar och undervisar, bakom stativet till avvägningsinstrumentet sitter troligen Kranck. Bren heter numera Buren-Aksy och är en biflod till Kha-khem från syd).
C.50. Taiga, biflod till Bren. 5.8.1917. Fotograf Gunnar Pehrman.
A.33. Ett besök vid lägret nära Bren. 5.8.1917. Fotograf Thord Brenner. (I de här trakterna red Tuvanerna ofta på både kor och oxar av den centralasiatiska rasen Sarlyk)
A.34. En liten Eva. 5.8.1917. Fotograf Thord Brenner. (Vid ett läger nära floden Bren)
A.35. Sojotkvinnor vid Brens mellersta lopp. 5.8.1917. Fotograf Thord Brenner. (Bren-floden heter numera år 2013 Buren-Aksy).
D.30. Floden Bren. 7.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.33. Taiga vid Bren. 8.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.31. Från övre loppet av Bren (Buren-Aksy) 8.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.32. En biflod till Bren. 8.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
C.52. Sojotkvinna nedanför Tannu-ola vid Bren (Buren-Aksy) 9.8.1917.Fotograf Gunnar Pehrman. (Jurtan är beklädd med yllefilt,men taket är skinnhudar)
C.53. Mitka Hlebnikov och vägvisaren nedanför Tannu-Ola bergen vid Bren. 9.8.1917.Fotograf Gunnar Pehrman
D.34. En sojotpojke från Bren-dalen som blev vägvisare för expeditionen. 9.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede
C.56. Lägret vid de stora stammarna.10.8.1917.Fotograf Gunnar Pehrman.(Lägret befann sig nära Schurmak,en by i södra Tuva i Tannu-Ola bergen)
B.46. Hausen diskuterar med sojoter vid Tabargan. 9.8.1917. Fotograf Eric Lindén. (Tarbagan är en flod uppe i Tannu-ola bergen nära vattendelaren och rinner norrut mot Eleges.) (Norr om Tarbagans källa och rakt söder om Mezhegei och nordväst om Kara- khol finns en bäck mitt i Tannu-ola som heter "Reka Kyzyl Erik". Möjligen döpt efter Eric Lindén.).
B.47. Sojoterna flyttar inåt Mongoliet vid Kara-kul. 10.8.1917. Fotograf Eric Lindén. (Kara-khol är en liten sjö söder om Tannu-Ola, bergskedjan som syns i bakgrunden. Kara-khol är tuvanska och betyder Svartsjön.)
B.48. Pålastning av oxar vid Kara-kul. 10.8.1917. Fotograf Eric Lindén. (Tuvanerna hade rast vid sjön för att vattna oxarna som troligtvis är av den centralasiatiska rasen Sarlyk.)
B.50. Berg vid Turgen. 10.8.1917.Fotograf Eric Lindén. (Nu var denhär delexpeditionen,Hausen - Lindén, på väg tillbaks norrut mot Chagyttai-sjön)
B.51. Canjon vid Turgen. 10.8.1917. Fotograf Eric Lindén. (Durgen är en bergsbäck som rinner norrut från den stora Tannu-ola bergskedjan).
B.52. Steppen norr om Tannu-Ola. 11.8.1917. Fotograf Eric Lindén
D.40. Sojothydda vid Bren.13.8.1917. Fotograf Kenneth Wrede.(Så småningom började de infödda tuvanerna bygga fasta bostäder i stället för de flyttbara jurtorna)
D.49. Flodövergång i floden Bren.7.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede. Brenners andra expedition, Brenner mitt i floden och Kranck rider främst. (Floden heter, nu 2015, Buren-Aksy och är en biflod till lilla Jenissej eller Kha-khem och rinner från sydväst till utloppet som ligger en bit nedströms från Hlebnikova)
B.95. Vi vänta på packhästarna. 7.9.1917. Fotograf Eric Lindén. (Brenner och Hausen stående till höger bredvid hästarna. Platsen är nära Bren.)
B.96. Hästarna vid raststället längs Bren. 7.9.1917. Fotograf Eric Lindén.
B.97. Floden Bren. 7.9.1917. Fotograf Eric Lindén.
B.98. Rast vid Bren. 7.9.1917. Fotograf Eric Lindén. (På bilden syns från vänster Tennberg, Sederholm,Hausen samt med gevär Kranck och Brenner
B.99. Flod övergång vid Bren. 7.9.1917. Fotograf Eric Lindén. (Brenner rider främst)
B.100. Bren överskrids av Brenners andra expedition. 7.9.1917. Fotograf Eric Lindén.
D.50. Bren överskrids av packhästarna. 7.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
B.101. Sojottempel. 8.9.1917. fotograf Eric Lindén. (Buddistiskt)
B.104. Sojottempel på steppen norr om Tannu-ola. 8.9.1917. Fotograf Eric Lindén. (Under sovjettiden revs eller brändes alla helgedomar,men 1 flyttades enligt hörsägen i säkerhet till Mongoliet).
D.51. Sojottempel väster om Bren. 8.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede. (På höger sida av bilden syns Håkan Kranck beväpnad med ett Winchestergevär. Hästen är av en typisk liten och seg sibirisk sort.)
D.52. Sojottempel väster om Bren. 8.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede. (Byggnaderna är av en typ som buddisterna infört till Tuva. Staketet runt tempelområdet hindrar boskapen att ta sig in och störa.)
D.53."Där satt en fågel på Lindekvist". 8.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede. (På bilden är Eric Lindén uppe i ett brandskadat lärkträd och försöker peta ner ett jaktbyte? som fastnat i de trassliga grenarna. Platsen är troligen en kulle väster om Bren).
C.182. Steppen väster om Bren (Buren-Aksy) 8.9.1917. Fotograf Hans Hausen.
C.183. På steppen väster om Bren (Buren-Aksy).9.9.1917. Fotograf Hans Hausen.
B.105. Steppen norr om Tannu-Ola bergen vilka syns i bakgrunden. 9.9.1917. Fotograf Eric Lindén.
B.106. Steppen norr om Tannu-Ola bergen. 9.9.1917. Fotograf Eric Lindén. (Närmast kameran troligen Sederholm, framför den andra ryttaren skymtar sjön Chagyttai vid foten av bergskedjan.)
D.54. Lägret vid Madshalik. 10.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.55. Madshalik-dalen sedd från nordväst. 10.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede.
D.56. Gårdsinteriör från Maximovka. 10.9.1917. Fotograf Kenneth Wrede. (Stockhus timras av lärkträd,den ryska nybyggarbyn förstoras. Nybyggarna vid den här tiden var ännu tvungna att få lov av den lokala "nojonen" att odla upp jorden. "Nojon" betyder tuvansk furste.)
B.165. Dshagyttai-kul. 10.9.1917.Fotograf Håkan Kranck. (Bilden tagen från nordvästra stranden av Chagyttai Tannu-ola bergen syns bakom sjön.Sittande till vänster Brenner ? Till höger Hausen).
B.166. Dshaggyttai-kul. 10.9.1917. Fotograf Håkan Kranck. (Backlund har simmat i den iskalla sjön.)( År 2013 i juli på samma ställe simmade Eric Lindéns son med fru och barn samt svärson. Sandstranden är på östra sidan av sjön och Tannu-ola syns i bakgrunden
B.167. Tannu-ola. 11.9.1917. Fotograf Håkan Kranck (Hausen +Brenner och rysk arbetare sydost om Chaggytai,sett från Tannu-Ola-branten)
B.168. Dshaggyttai-kul. 11.9.1917. Fotograf Håkan Kranck. (Östra stranden)
B.169. Tannu-ola, första "hrebjåten" ovanför Dshaggyttai-kul. 11.9.1917. Fotograf Håkan Kranck. ( Hrebjåt = bergsrygg. Ryttaren är den ryska arbetaren.)
B.170. Tannu-ola, första "hrebjåten" ovanför Dshagyttai-kul. 11.9.1917. Fotograf Håkan Kranck. (Hrebjåt=ås ellerbergsrygg)
B.171. Tannu-ola, första hrebjåten ovanför Dshaggyttai-kul. 11.9.1917. Fotograf Håkan Kranck. (Hausen spanar ut mot följande "hrebjåt".)
C.185. Från Tannu-ola. 12.9.1917. Fotograf Hans Hausen.
B.172. Granitklippa i Tannu-ola.13.9.1917. Fotograf Håkan Kranck.
B.173. Tannu-ola ovanför Dshagyttai-kul. 13.9.1917. Fotograf Håkan Kranck. (Ryska arbetaren syns invid Cembrasnåret).
B.175. Läger vid Bren. 22.9.1917. Fotograf Håkan Kranck. (Bren-floden heter numera år 2015 Buren-Aksy. Brenners expedition är på väg tillbaks till huvudkvarteret i Hlebnikova. Hästarna söker sig till röken från lägerelden för att undgå mygg och knott.)