Både stenåldersboplatser och brons- och järnåldersgravar, bevisar att människor har levat intill Sjundby i tusentals år. Stenyxor och krukskärvor hittade på Sjundby, finns bevarade från de tidigaste tidsepokerna i vårt lands förhistoria.
Sjundby gårds ägare nämns första gången år 1417, då lagmanstinget i Sjundeå fastställde gränsen mellan Sjundby och Kynnar. Gården ägs då av Lasse Skytte.
Tidigare under medeltiden fanns det ett katolskt kapell intill Sjundby fors och den nuvarande gården. När kapellet byggdes och när det blev förstört, finns inte dokumenterat.
Från kung Gustav Vasas tid, i mitten av 1500-talet finns gårdens öden bättre bevarade i historiska källor. Då ärver Jacob Henriksson Hästesko Sjundby. Han sammanför gården till en större enhet och bygger upp ett storgods kring Sjundby.
Gustav Vasa ville inrätta mönstergårdar som kunde tjäna som centrum för det växande svenska rikets nya förvaltningsområden. När Gustav Vasa reste till Finland år 1555 kom han den 1 december till Sjundeå. Bygden väckte kungens intresse och Gustav Vasa föreslog genast att en kungsgård kunde inrättas här. Redan i början av år 1556 skriver Jacob Henriksson Hästesko till kungen och erbjuder sin gård, Sjundby, som kungsgård åt kungen.
Sjundby blir 1556-1558 en kungsgård under fogden Anders Larsson. Kungsgården ska nu tjäna den svenska kungen och fungera som säte för förvaltningen av Sjundbygårds län. Till länet räknades då Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt och senare också Esbo. Gården gav mat, häst och husrum åt alla som reste i kronans ärenden.
Under denhär tiden växte Sjundby med fart. Ur kungsgårdens dokument får vi veta att det fanns grisar, får, kor, höns, gäss, hästar och oxar på gården. På åkrarna odlas råg, havre, korn och hö. I smedjan smiddes jordbruksredskap och nya hus byggdes för den växande gårdens bruk. Mats Glasmästare i Helsingfors lyfter lön för fyra glasfönster till en finare byggnad på Sjundby. Kvarnstenar skaffas till kvarnen, som skall mala mjöl och en såg byggs intill forsen. Murmästare murar nya spisar och timmermän uppför stugor.
Resenärerna som kom till Sjundby på 1500-talet, utnyttjade oftast ån. På 1500-talet seglade skutorna uppför ån ända fram till forsen. Kungsvägen var också en viktig transportled, som inte låg långt ifrån Sjundby. Eftersom Reval hörde till det svenska riket 1561-1721 var handelstrafiken mellan Sjundby och Reval tidvis mycket tät.
Sjundbys tid som kungsgård och län blir kort, då Raseborg tar över förvaltningen år 1558. Jacob Henriksson Hästesko återfår äganderätten till gården av den svenska kronan. Det är nu på 1560-talet som vi antar att Jacob Henriksson Hästesko börjar bygga det mäktiga gråstensslottet på Sjundby.
År 1561 övervakade Hästesko byggandet av nya försvarsbefästningar i Viborg. Byggmästarna i Viborg kom inte överens och då bad kung Erik XIV att Hästesko skulle ta kontakt med tidens kändaste fästningsarkitekt, Anders Målare. Anders Målare kan också ha planerat Sjundby slott. I ett brev år 1562 skriver nämligen Hästesko att han skall träffa Anders Målare på Sjundby och därifrån åka tillsammans med honom till Viborg.
Sjundby slott har ännu idag många likheter med en fästning eller en skyddsborg. Väggarna är på sina ställen två meter tjocka och den stora källaren under slottet har fungerat både som förråd, fängelse och skydd under svåra krigstider.
Enligt ett gammalt rykte var elva danska krigsfångar med och byggde Sjundby slott. Det här är helt möjligt. Danskarna och svenskarna kämpade då om herraväldet över Norden, både på land, i Östersjön och på Finska viken.
År 1561 gifter sig Jacob Henriksson Hästesko med Kirstin Horn af Kanckas. Kirstin är dotter till Finlands guvernör, Henrik Klaesson Horn af Kanckas. När Hästesko dör år 1567 i dansk krigsfångenskap, ärver Kirstin Sjundby. Kirstin gifter sedan om sig med Claes Åkesson Tott. Han är en mycket rik ämbetsman och militär som har ett gott förhållande till kung Erik XIV.
Det är sannolikt Claes Åkesson Tott som bygger Sjundby slott klart mellan åren 1570 och 1590. Han har de resurser som krävs för detta storverk. Slottet nämns för första gången i hans arvsskifte år 1596. Då ärver sonen Henrik Tott Sjundby.
År 1597 gifter sig Henrik Tott med Sigrid Vasa. Sigrid Vasa är dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter. Henrik Tott, blir senare inblandad i maktkampen om den svenska kronan. År 1599 tvingas han och Sigrid Vasa och deras ettåriga son Åke Henriksson Tott, på flykt till Reval och vidare till Riga. Henrik Tott är sjuk och dör i Riga år 1600. Sigrid Vasa blir nu ägare till Sjundby.
| Ägarsläkt | Tid |
|---|---|
| Hästesko | 1555- 1570 |
| Tott | 1570-1654 |
|
Sparre |
1654-1660 |
| Creutz | 1660-1695 |
| von Löwe | 1695-1698 |
| Adlercreutz | 1698- |