Vad åt man på 1800-talet på herrgårdarna?

1. Man åt mycket vilt, t.ex. hjortdjur, fåglar, hare samt kalv, får och gris.

2. Fisk, som man fick från sjöarna, t.ex. gädda, abborre, braxen, lake, lax, vid kusten strömming.

3. Man odlade råg och litet vete. Av rågen malade man mjöl som bakades till bröd. Vete användes i finare sammanhang. När det gällde bröd var det alltid fråga om rågbröd. Det bevisas av uttrycket "Finns det inte bröd så finns det limpa". Idag talas det mycket om fibrer och rekommendationen är 30-35 g/dag. I början av 1900-talet fick man i sig över 100 g/dag.

4. Grönsaker odlades: bl.a. lök, kål, purjolök, gurka och pumpa.

5. I trädgårdarna hade man äppel-, päron- och körsbärsträd samt bärbuskar såsom vinbär- och stickelbär.

6. Rotfrukter odlades också: bl.a. rovor, morötter, kålrötter, jordärtskockor och selleri. Senare också potatis i större skala.

7. På sommaren åt man mycket bär: hallon och  smultron. På hösten plockade man lingon och tranbär, som lätt kan förvaras över vintern. Nämnas kan att vi inte hittade ett endaste ett recept på blåbär.

8. Örter odlade i trädgården: bl.a. persilja,dill, dragon, basilika, gräslök, isop och timjan.

I kolonialvarubutikerna i städerna köpte man: salt, kaffe, ris, russin och torkade kryddor, t.ex. kanel, kardemumma, saffran, fenkol, anis, kummin och starkpeppar (ett slags chilipeppar). I mitten av 1800-talet annonserade man i många butiker i Borgå om krukrussin (russinen kom i lerkrukor) från Malaga, friska apelsiner, fikon, äpplen och rent av sparris i "slutna bleckdosor". Först år 1859 fick man tillstånd att grunda butiker på landet. Kanske ordet "lanthandel" kommer från ordet "handelsbod på landet"?

Innan det ställdes till kalas var det mycket arbete som skulle göras, men det fanns ju folk på gårdarna. Man skulle kanske slakta en kalv, en gris eller ett får. Hela kroppen togs till vara: inälvor, blod, huvud o.s.v. Aladåb var något som servarades ofta på kalasen. Mjölken skulle separeras så man fick grädde till maten (såser och glass) och nykärnat smör. Brödet, kakorna och småbröden skulle bakas. Ölet skulle bryggas. Ljusen skulle stöpas. Dukarna skulle vara rena och nymanglade, servetterna hårdmanglade, så att man kund bryta dem. Dukningen var viktig! När det gällde maten serverade det många rätter t.o.m. närmare tjugo på större kalas och närmare tio på mindre kalas. Matsedlarna och maträtterna hade ofta franska namn, ty franska var salongsspråket. Drycker var t.ex. Sherry, Punsch, Portvin, Madeira och Champagne.

Man kan bra föreställa sig vilket liv och spring det var i köket, när der var kalas på Sjundby under Charlotta Lönnqvists tid. Mamsellen stod vid spisen och rörde i grytorna i sin långa, svarta klänning och huckle på huvudet och tjänarinnorna sprang nästan benen ur sig. Det var hett vid vedspisen och kanske ganska mörkt om det var vinter. Serveringsflickorna sprang fram och tillbaka med brickor och fat.

När det gällde maten till "Vinterkalaset på Sjundby" 2019 var det vissa saker som vi måste ta i beaktande. Vi hade inte peronal i köket utan maten gjordes hemma och transporterades till Sjundby.

Källa: Margareta Nylander: "Kokbok för husmödrar" från 1886. Det var den 15.nde upplagan. Denna bok användes i Svenska Flickskolan i Helsingfors.

Sammanställt av Karin Blomberg (deltagare i matgruppen)

 

 

Meny